Livet som sådant

Elliot & Melker. Mormors fina grodor.

Alla goa vänner. Solen ska skina. Det är kallt och härligt ute.Det är onsdag alltså snart fredag . Jag arbetar bara två dagar till för att på fredag umgås med Elias hela dagen. Så nu tänker jag ha en underbar onsdag. Ska idag bjuda svärföräldrarna på sushi.

Jag vete sjutton inte längre vad jag ska köpa för klädesplagg.Jag vill ha hjälp NU! Jag vill ha någon med mig som säger att: Nej, Anne! Inte svarta och vita plagg idag igen. Men svart och vitt är ju så enkelt att kombinera. Det är snyggt och lätt.Ge mig råd någon. Jag har en jagbehöverentotalrenoveringsdagidag. Botox,restylane,skrynkelkärmer och nya kläder. Ny frisyr,upp poppade boppisar och ett glatt humör. Inte kommer jag göra något av det jag skriver men jag måste få känna så idag.

Idag känner jag mig svettig,äcklig svullen och ful. Simple as that.

Är precis färdigt och jag har även bytt gardiner. Jag är inte en gardin/inredningsmännsika men det är rätt så kul när man väl kommit igång.Nu sitter jag här och softar en stund innan vi ska ut i jogging spåret.Vill förutom det köpa nytt kök,nya möbler,nya gardiner mm.

Helgerna går i mitt tycke alldeles för fort. På fredagen är iallafall jag halvdöd av trötthet.Idag har dagen rusat fram och imorgon är helgen som slut snart.Imorgon kommer grabbarna grus hit kl 08.00.Vi ska barnvakta fram till mitt på dagen när Loppan vaknat ur sin krogdvala. Själv föredrar jag numera soffan/skogen eller ett trevligt sällskap framför krogen. Tantvarning?

Häromdagen skrev jag om hur allt gick åt pipfanders här hemma. Saker ramlade,jag tappade grejor och nu är jag säker på att någon läst en förbannelse över mig. Varför skulle annars massagestolen på jobbet stanna mitt i ett program med två pucklar kavr i ryggen på mig. Den bara dog och där låg jag som ett fån.Inte var det fel på stolen när kollegan satt i den efteråt.När jag sedan kom hem igår så tog jag tag i ett vinglas varpå det sprack!! Jag är förenad med livsfara så är det bara.

Nu kom min mamma………..

Är jag idag. Vissa gånger tar träningen mer än den ger så jag måste nog verkligen rannsaka skivstångspassens vara eller icke vara. Jag kan gå varannan vecka? eller nåt. Sover urkasst igen så det tar på. Njuter för tillfället utav att vara helt solokvisto hemma.Ingen gube bara jag och min hund och katt.Ska knö ner mig i soffan med en bok och inte äta annat än yogurt med solrosfrön.De blir krispiga och goda i kall yogurt.

Knölen i tutten vägrar flytta på sig samtidigt som det ömmar i bröstet. Jag är klimakterie tant. De bör ej ha hormonellt ont i bröna.Jag väntar till den 5/11 och bokar ingen tidigare tid.Oroar mig inte så mycket. Jag brukar tänka att jag haft min beskärda del utav tråkigheter. Man kan ju inte behöva drabbas utav hur många sorger och bedrövelser som helst under en livstid.

På arbetet har jag just nu till uppgift att arrangera resor till pro. Jag säger bara herrejestanes.Människorna är gulliga men så intensiva och allt ska ske här och nu pronto. Det ska vara skitbra resor men det får inte kosta något. Det kan jag förvisso förstå då deras pensioner inte är direkt höga.Idag hade jag en dam från grannorten på visit med en väldigt tystlåten man vid sin sida. Vi skulle resonera kring två olika resor. Hon pratade i 2 timmar om allt. Jag menar verkligen pratade,babblade,orerade.Han fick inte en syl i vädret.

Nu är jag på väg till soffan. Iförd mjukis kläder.Ska inte göra ett dugg mer än nödvändigt. Förresten så har min nya mobil en stegräknare i sig? Och jag har lyckats stänga av den en gång när jag skulle svara. Jag trycker ibland på fel knappar.

Vilken himla träningsvärk jag har idag. Hua.

Nytränad. (Skivstång)

Nymobilägare w902 (komplicerad)…Tantvarning kanske??Jag gillar inte instruktionsböcker.

Nyinpackad i håret (Lite rött i inpackningen). Snyggt!

Nu är jag trött som ett gnu och ska krypa ner med Expressen och Robban i sängen.Vilken rutin förändring. Expressen alltså.

Har snott ett ordspråk av svägerskan.

Bättre hängmatta i parken än hängpattar i marken..

I fredags ramlade min mobil ner på golvet. Den vill inte längre vara med som förr. Skärmen lyser kritvit ibland. I lördags satt mitt halsband så hårt åt så jag skulle lätta lite på det och ritsch! så rullade alla toksmå pärlor runt på golvet . När jag sedan igår skulle åka hemåt från Borlänge och ta på mig solbrickorna så var ena skalmen av? Nyss ramlade mitt paradisträd in i min supergamla kaktus varpå båda ramlade i golvet och gick i bitar.Vad är det som HÄNDER???? va? 

Min fina kaktus som jag haft sedan tonåren.Och hur planterar man en kaktus utan att få fingrarna fulla av stickor.Jag testade nyss med trädgårdshandskar och nu brinner ena tummen. Taggarna gick igenom handsken. Hur som helst så undrar jag lite vad det är som händer?

I förrgår kom ett brev på posten. Jag är kallad till mammografi den 5/11 kl 15.00. Samma kväll när jag som vanligt släpper lös bopparna ur behån och talar om för maken hur skönt det är att befria dem så hittar jag en knöl i höger bröst. Isn´t that ironic? Allt har en mening tycks det som. Nu vet jag att jag inte ska måla fan på väggen men lite skum känsla fick jag.

Idag har vi kommit hem från underbara vänner i Borlänge.Vi har ätit mest hela tiden. Tagit små sköna prommisar på orten för att inte somna efter maten. Allt som allt var vi 8 st igår kväll . Alltid jätte trevligt att träffas och umgås. Dock hände något som fick mig ur balans en sväng. En av männen på  middagen är relativt ny i gänget. Han passerade mig på sin väg till huset och drog upp min klänning i bak. Jag blev så otroligt kränkt och ledsen. Det kändes väldigt respektlöst att göra så. Vilket jag talade om högt och tydligt och arg som ett jätte bi var jag också.Han skojade enligt egen utsago och fine! han kanske tyckte att det var roligt. Men jag ,jag blev förbannad. Jag bad honom fara och flyga. Nu har han bett om ursäkt hur många gånger som helst och jag vill verkligen inte mista vänskapen till hans särbo.Hon är vän till mig sedan många år tillbaka. Jag tror han fick sig en rejäl tankeställare.

Tänk hur det kan bli ibland.

I enkelhetens namn vore allt lätt om det fanns en kod för det okomplicerade.Utan diskussioner,ord,tal,ljud skulle vi vistas i samma rum.Du & jag=vi med vårat språk.Nu är det inte så.Vi lever efter förväntningar som inte signalerar det rätta, alltid.Du & jag är inte alltid vi. Vi är, du = du och Jag = jag. Enkla ekvationer i logiken som vi ibland glömmer.Ord blir sagda ,meningar utbyts som sårar.Vi glömmer helt enkelt bort att det är just här,just nu som vi är.I egenhet utav komplexa människor älskar vi .Men vi älskar mest när vi ser att vi är bra som vi är.