Godmorgon alla fina
Solen skiner än så länge och livet känns lättare då som alltid. Vi var ute i skogen och joggade på igår vilket gick si sådär. Skogen var nu helt invaderad av sniglar av olika former och färger . På en sträcka gick det inte att undvika att springa på dem? De var så många så det kraschade under fötterna *Ihhhhhhhh*. Jag lider ju med dem också som den djurvän jag är. Jag tycker inte om sniglar men jag dödar dem absolut inte, inte med flit.Var kommer alla sniglar från? Hur många ägg kan en sån lägga?? För de lägger små ägg som ser ut som vackra pärlor.
Innan joggingen var jag ute i trädgåden och plockade bort lite vackra maskrosblad som jag inte vill ha kvar och då börjar Molte bete sig skumt. Plötsligt ser jag hur Bertil kommer tultandes. Bertil är en igelkott. Hur kan ett djur vara så gulligt? Det är inte säkert att detta var Bertil som bor i närheten av Anette och Molly men han fick heta Bertil denna med.Jag skickade Moltas till husse och gick in för att hämta nåt ätbart åt Bertil. Han såg så hungrig ut. Han tyckte verkligen att varmkorv är gott. Sedan vaggade han på av och an en lång stund här hemma på tomten.Jag var till mig av lycka. Tänk så mysigt det skulle vara om Bertil skaffade sig familj här hos oss??
Moltas i sin tur hade en otroligt jobbig dag igår då han gått och blivit åskrädd. Vi vet inte hur det gått til då han aldrig bryt sig om smällare och dylikt. Nu är han skräckslagen och klättrar på oss,flämtar samt skakar,lilla gubben. Åskan började mullra innan jag hunnit hem från jobbet så Börje & Lisa våra goda grannar hämtade hem Moltas. Vad man inte får göra med hundar är att pjolta med dem när de är rädda utan bara bete sig som alltid. Lisa, hon hade hållt för Molts öron så fort det mullrade 
.Lisa får pjolta med Moltas. Lisa & Börje är helt underbara.
Iiiisch för sniglarna!
Själv höll jag på att trampa på en megastor död råtta på min runda.
Igelkottar är däremot bara söta ju.
Kram!
Comment by Susanne — June 17, 2008 @ 6:53 am
Vi måste bo på igelkottarnas paradis, för här kryllar det av dem! Små igelkottsbarn vartenda år, gamla suriga segingar, ynglingar och kottar man känner igen från år till år (en del har fått nån färg på taggarna, andra känner man igen på beteendet osv). Rensar jag rabatten så kan jag ge mig den på att det ligger nån liten igelkott och slumrar i skuggan i rabatten. Och jag får hjärtstillestånd varenda gång!
Vår vanligtvis så snälla vovve är helt besatt och försöker tugga ihjäl varenda igelkott, gissa hur kul det är när man bor på igelkottarnas paradis?! Hon är dessutom inte som de flesta hundar, som ger sig när de blivit stuckna, utan med taggar i nosen så kastar hon runt igelkottarna och försöker komma åt under magen på dem. Hon har inte lyckats en endaste gång, tack och lov! Men otaliga är de gångerna vi fått dra ut igelkottpiggar från hennes nos!!
Comment by Åsa — June 17, 2008 @ 7:15 am
Vad mysigt med Bertil! Igelkottar är ju för söta
Men stackars Moltas då, att ha en “skotträdd” vovve är inte lätt. Ha en bra dag och kraaaam!
Comment by Lillo — June 17, 2008 @ 7:38 am
gokväll du fina
stackars moltas.. usch ja riktiga askväder e inge kul.. klart man blir rädd! da har han det jobbigt vid nyar ocksa kan jag tanka mig, lille plutten! ha en bra kvall gumman!!
Comment by Lotta — June 17, 2008 @ 3:40 pm