March 31, 2008
Att känslan av ledsamhet inuti inte vill släppa. Jag försökte igår förklara för min man hur jag mår. Hur jag har en känsla av att allt jag gör och säger är en parodi och inuti sitter en liten varelse och säger att du är ju korkad och oärlig. Utåt ler jag,är trevlig och som vanligt. Inuti är det så sorgset.
The URI to TrackBack this entry is: http://annes.blogsome.com/2008/03/31/skumt/trackback/
RSS feed for comments on this post.
Line and paragraph breaks automatic, e-mail address never displayed, HTML allowed: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <code> <em> <i> <strike> <strong>
Men Anne.. vad ledsen jag blir att läsa detta. Känner igen mig i det du beskriver och visst är det läskigt? Framförallt är det så energikrävande att ha dessa två antagonister i kroppen - som en ängel och en djävul. När det inte är någon nära (som man typ måste ‘imponera’ på) så går luften liksom ur en och kroppen drasar nästan ihop av anspänningen man haft för att orka le och vara glad.. och då blir kontrasten än större. Då känner jag ännu mer ledsamhet.
Jag hoppas du känner dig bättre ju längre dagen lider. Eller i alla fall att resten av veckan kan bli kalas. Tänker på dig. Och minns ditt skratt och leende ögon
KRAM!
Comment by Ulrica — March 31, 2008 @ 6:22 am
KRAM
Comment by Carola — March 31, 2008 @ 6:28 am
Men lilla gumman!
Jobbigt att du mår så nu. Hoppas att det försvinner igen och du kan vara vår glada Anne både utåt och inåt. Hoppas bara att det är en tillfällig vårdepp. Så kan jag med känna ibland med detta jäkla vädret, med solen kommer leenden igen
Megakramar o pussar
Comment by Lena — March 31, 2008 @ 10:54 am
Du anar inte hur mycket jag känner igen det du skriver… Vad ska vi göra åt det måntro…
Hoppas han förstod. Det är lite klurigt att få dom att förstå ibland tycker jag. Karlarna alltså…
Comment by Susanne — March 31, 2008 @ 1:17 pm
Men gumman. Du får inte ha så höga krav på dig själv. Jag vet hur det är, been there, done that. Det är så skönt att bara vara sig själv numera, utan att bry sig om vad andra tycker och tänker. KRAAAM!!
Comment by Finna — April 2, 2008 @ 6:41 am
Visst e det bra märkligt hur vi människor funkar !! Men sån tur e att man får vara precis som man vill, och att människor gillar en ändå!! Dig går det inte att göra nåt annat än fullkomligt TOK-GILLA, hur du än är, och vilket humör du än e på, oavsett hur in-och utsida ser ut och känns ! Å hur du än mår, så är du ändå såååå himla bra !! tycker jag… STOR KRAM !
Comment by GBG Ingela — April 2, 2008 @ 12:00 pm