Labil
Var det en gång en psykolog som kallade mig. Jag hade ett labilt humör. Just nu åker jag bergochdalbana så det smalar om det men så är det bara. Idag är jag piggare än igår och imorgon vet jag ju inte. Vad jag vet är återigen att jag egentligen borde gå i ide med björnarna. Eller inte i samma ide som de men göra samma sak. Sitter man sen ett par stycken tillsammans och pratar och båda låter som "Öhhhhhh, vad trött jag är" så blir ju ingen direkt gladare av det.
Robban får ta en hel del av mitt Öh humör. Han sitter med sin fru varje morgon som han dessutom kokar gröt åt varje morgon.Han sitter med en negativ ,pessimist som varje morgon har ont som fan i kroppen och som ser hemskt slut och eländig ut. Jag behöver hans stöd och jag behöver hans tröst. Igår lät han också "Öhhh…vad trist med jobbet" och jag kände genast hur vi drog ner varandra.Han ska banne mig vara glad han 
. Sen kom jag till jobbet och kollegan och hon lät typ 2 "dubbel öhhhh". Vi konstaterade att vi behövde en bakelse. Jag åkte och handlade nyttigt GI bröd och två Budapest bakelser. Vi mådde bättre i själen på ett sätt men samvetet sa NEJ!! Å vad onyttigt.
Idag är jag gladare nästan speedad. Har bokat tid för Gym introduktion.Mitt mål är att träna två mornar i veckan vid 07.00 och sedan äta frulle och åka till jobbet.Jag kommer ändå att vara hemma redan vi 14.30 och sedan ha hela eftermiddagen ledig. Om det funkar med Moltas vill säga. Nu lockar en prommis i slöslask. ( Jag försöker intala mig att det gör det. Det låter ju bra iallafall).
