Livet som sådant

Nu far jag till Rullis och hämtar hem vagnen.Sommaren är slut!! Idag fick man skrapa rutorna på bilen.

Igår var jag till en ladiesdoctor.jag är ju en av de kvinnor som tidigt kommit i klimakteriet.Jag är även på väg att bli benskör och då är östrogen väldigt viktigt. Doktorn var en otroligt lugn och sansad kvinna.Jag beskrev mina önskemål och poängterade hur RÄDD och NOJJIG jag är över att gå upp i vikt.Hon skrev ut hormoner som ska vara bra just för benskörhet och andra besvär i klimakteriet.

Jag läste fass idag. Vanliga biverkningar är viktökning och onaturlig hårväxt.GAH!!! Hellre är jag normal smal och på väg att bli benskör än tjock och hårig. Så funkar jag. Nu får jag ringa henne idag och förklara vad jag ville……..

Ser ut som många andra hotellresorts i Greece. Men gud så härligt.

Vi har nu bokat en resa till Agia Marina (Kreta). Vi far den 14:e september och kommer hem 28:e.Helt sjukt underbart!! Vi har inte varit på Kreta förut.

Jag är fast i facebook träsket.

Ändå vad livet är lättare när solen skiner på morgonen.

Varför jag mådde så dåligt igår. De hade gett mig en överdos med lugnande preparat och morfin.jag hade fått en för stark cocktail i förhållande till min vikt. Sådant händer tydligen.Jag fick ett preparat som man använder vid narkos och så morfin. Jag ska in till Ackis i oktober och prata med min doktor och då får vi prata om det.  Idag är jag på benen,har jobbat men har lite rörig mage.Tack för att ni är så gulliga med era inlägg och kommentarer.

Är jag idag. Igår kväll fick jag äntligen i mig ett par mackor. Kl 20.30 satt jag och mumsade goda mackor med ost och en kopp kaffe till.Nu gäller det bara att hämta kraft.

Kan man vara av olika anledningar. Jag har varit på Ackis. Jag har blivit undersökt och fick byta om i ett rum utan dörrar, bakom en skärm. De rustar på sjukhuset. Där fick jag sen en nål i armvecket och sådana chicka kläder som bara sjukhus har.Rock som man knyter i nacken och visar baken i,morgonrock som var ca 4 nr för stor och så deras fina välsittande strumpor.

Sköterskan var urgullig och jag berättade hur nervös jag var. Hon förstod mig då hon varit med och vet hur allt går till. Hon hade dock sluppit undersökningarna själv.När jag ligger där börjar någon skrika. -Aj,aj,aj…….AAAAAAAAAA………och så grät hon. Då förstod jag att det var dit jag skulle sen.Kändes bra att ha gjort deta flera gånger förut. Hade varit värre om jag varit där för första gången. Sen kom de och hämtade mig och jag lovade även att vara med i ett forskningsprojekt när de väl var inne med instrumenten. De fick ta provbitar av tarmen som skulle vidare till forskningslabbet. Ingen vet vad Uc beror på och det vill ju alla vi som har veta. Undersökningen skulle bara ta lite längre tid.

När jag sen fick träffa farbror doktorn så diskuterade vi min rädsla lite lätt och han lovade att jag skulle få rejält med lugnande.Vilket jag fick. Undersökningen tog ca 1 timme. Det gick relativt bra.Jag fick extra lugnande och smärtstillande mitt i. Tarmarna låg så krokigt  så det var svårt att nå fram med kameran (gjorde skitont). Jag var med och jobbade och tryckte på magen sälv och det gjorde även sköterskan.Robban han höll mig i handen och klappade kinden.

Men till saken hör att jag nu kräks som bara den. Jag får inte behålla nåt! Förmodligen har jag reagerat på det lugnande medlet jag fick. Så nu har jag inte ätit sen i lördags kväll och är helt slut.Inte ens vatten får jag behålla.Detta hade jag inte räknat med. Nu är det säng läge och vila som gäller.Men annars gick allt bra.

Jag skulle ljuga om jag sa att jag inte är nervös. Jag är ändå relagtivt lugn. Jag har fokuserat på att vekligen ta det lugnt och djupandas inför det som strax komma ska. Som tur är har jag en underbar man som kommer att hålla mig i handen hela vägen.Återkommer med uppisar lite senare.